Advent kommer med stormsteg
Måndag och det är adventsveckan. 
Första advent är speciellt i vår familj då det var mammas och Olas (hennes dåvarande sambo) dag. Det brukar även ligga kring det datumet då Ola dog och lämnade oss alldeles för tidigt.


Saknar dig och är så ledsen att du aldrig fick träffa Alexander, honom hade du gillat, det är jag säker på. 

Här hemma har vi fått upp alla adventljusstakar så det gäller bara att handla in ljus till den ljusstaken vi har på bordet. 






Nu väntar möte nr. två för dagen. Kul!!! 
Hoppas ni har en fin dag. 
Kram
6 månader
Godmorgon! 
Här är en seg morgon. Frukosten står på bordet nu och redo att landa i våra magar. Vilmer är piggare och inte lika ont i halsen säger han. 

Senare väntar utvecklingssamtal på förskolan och sedan BVC med läkarkontroll. Tänk att lillasyster redan är  6 månader, idag! 


Hoppas ni får en fin dag! 
Kram!
Att vara mamma
Sitter i soffan med tusen tankar.
Många dystra tankar om jag ska vara ärlig. 
Från någonstans har en oro växt fram, en oro om att människor i min närhet ska bli sjuka. Allvarligt sjuka.
Kanske kommer det från det att Alexander fick sin diagnos. 
Jag vet att man inte ska gå och oroa sig för att man ska gå och bli sjuk men just nu kan jag inte hjälpa det. Jag brukar aldrig tänka såhär annars.

Var hos doktorn idag då Vilmer har klagat på ont i halsen och den har varit riktig svullen i tre dagar (bara). Jag tyckte det nästan var lite pinsamt att åka ner till läkarmottagningen med ett barn som hoppade och studsade. 
Men min modersinstinkt sa att det borde kollad upp. Bra var väl det då han hade ett CRP på 185! Penicillin 10 dagar. 
För fyra veckor sedan hade han feber, ont i halsen och ögoninflammation, kanske är det det som inte gått över helt och kommer nu igen? 
Han är blek och mörk runt ögonen och det gör sååå ont i mitt hjärta att se honom sådan. 
Han har "hållt" på såhär sedan det året han fyllde ett! Hög feber, högt CRP och penicillin flera gånger/år. 
Jag litar på läkarna och tror på att det inte är något farligt men självklart blir man orolig. 


Mitt älskade barn! 
Nu har jag fått skriva av mig lite. Så skönt att ha bloggen när det behövs. 
Puss och kram!